Att säga det med andra ord

Det är fascinerande hur ordens betydelse påverkar oss. Hela tiden dyker det upp nya ord som ger en helt annan slagkraft än de som har funnits tidigare, men betyder egentligen samma sak.

Ofta kan det vara relevant, som när ADB (Automatisk databehandling) blev IT (Informationsteknik). Ett nytt begrepp för samma sak. I andra fall är det bara för att lansera en ny produkt eller vara under annat namn för att öka försäljningen, t.ex. Rucola, vilket historiskt sett har namnet senapskål i svensk flora.

Ett ord kan naturligtvis ha olika innebörd beroende på vem som avkodar det. Begreppet hållbarhet är för en del förknippat med enbart miljö, men innefattar även hälsa, hållbar konsumtion och produktion, ekonomisk och global utveckling samt social sammanhållning.

När jag ser en biltvätt som är "hållbar" så blir jag lite fundersam på hur de tänkte där. Det går således att locka till sig kunder och sälja mer eller ta ut ett högre pris genom att använda nya ord för samma sak.

Fundera gärna över fenomenet ekologiska varor som säljs till ett högre pris. Jo, de ska vara KRAV-märkta, men ibland kanske detta bör ifrågasättas, t.ex. i fallet "Ekologiska blåbär". Hur oekologiska är vilt växande blåbär och hur kontrolleras produkten?

Standardisering

Det finns en risk att man blir ordpolis när man jobbar inom ett visst område där olika ordvalet kan spela en stor roll, t.ex. inom underhållet. Framför allt gäller detta förmågan att kunna kommunicera med varandra.

För en tid sedan pratade jag med en leverantör vars kund var övertygad om att FU stod för "Felavhjälpande underhåll". För att förbättra kommunikationen mellan två parter behöver man komma fram till en gemensam bas, en plattform för definitioner av ord.

Att använda vår handbok som vi tog fram i våras är en mycket bra början. Här är de vanligaste termerna inom underhåll och driftsäkerhet beskrivna. Den är baserad på standarden SS-EN 13306 - Terminologi.

Den nya tekniken

I och med den nya tekniken kommer en ny flora av ord som på ett enkelt sätt ska förklara vad det handlar om. Dock kan man fundera över begrepp som t.ex. "smart underhåll". Vad betyder det egentligen?

Beroende på vem man frågar får man olika svar. En del pratar om enbart digitalisering medan andra lyfter in andra områden och arbetssätt för att man ska bli mer effektiv.

Språket utvecklas ständigt och vissa begrepp blir mer vedertagna än andra. Det ska bli intressant att se om det i framtiden kommer att heta "Additiv tillverkning" eller "3D-printning".

En annan del är alla engelska ord som finns trots att det finns en översättning. "Augmented reality" hänger kvar trots att vi lika gärna kan använda den svenska översättningen "förstärkt verklighet".

Spridningen

En viktig uppgift som nationell förening är att försöka sprida kunskap om ett korrekt språkbruk utan att vara alltför bakåtsträvande. Ett exempel är "förebyggande underhåll" som finns med i standarden SS-EN 13306 och hellre bör användas än "proaktivt underhåll".

Det är dessutom viktigt för oss att ordens innebörd kan tolkas på rätt sätt. I standardiseringskommittén arbetar för vi närvarande med en tolkning av viktiga begrepp i terminologistandarden. Ni som är medlemmar kommer att kunna ta del av detta så snart vi är klara.

Torsten Ekström
Vd för Svenskt Underhåll AB och European Expert in Maintenance Management